Spalter om svenska och språkvetenskap
Texter om språksociologi, alltså hur språket används och konstrueras i kommunikation mellan människor
Vid EU-valet skrev jag om ordet feminism och hur det förändrats i och med sin politiska koppling. Efter ett omvälvande riksdagsval provar jag med ett annat ord som ofta förekommit i dessa sammanhang: vad sägs om ordet rasism? Några läsare vrider sig redan i stolarna, men vi försöker ta detta utan bråk. De laddade orden…
Häromdagen fick jag en fråga om varför man ibland utelämnar jag i sms-språk. Alltså, varför man korthugget skriver: ”Ska åka på tivoli med barnen.” Kikar vi närmare på olika konstruktioner märker vi att jag bara utelämnas när det står först i meningen; det måste stå kvar i ”Det tycker jag låter roligt.” Fast i den…
Region Värmland har nyligen gett ut en liten handbok i kommunikation. Den är i första hand riktad till kommun- och landstingsanställda i Värmlands län, men är något som de flesta bör ta del av (den finns gratis på nätet). Handboken heter Schyst! och vill förstås göra kommunikationen lite schystare, för sanningen är att många kan…
Ni har kanske hört att det är inne med feminism nu för tiden. Därför tänker jag prata om det besläktade ämnet feminism – som ni vet betecknar kursiv stil att man tar bort betydelsen från ett ord och fokuserar på ordet självt. Etymologiskt har ordet feminism med kvinnor att göra: det kommer ju från latinets…
Nyordslistan ges ut av Språkrådet och Språktidningen varje december, och består av ord som sett ökad användning under det gångna året. De flesta ord på listan är modeflugor som inte lever mycket länge efter att listan publicerats, medan andra biter sig fast och påverkar vår kultur. Ett ord som fullkomligt exploderat efter Nyordslistan 2013 är…
Läsaren Rolf funderar på en rubrik i Söderhamnskuriren från förra året. Rubriken lydde ”Kvinna pekade ut mannen på moped”, en inte helt klar formulering. Den kan nämligen tolkas endera som att mannen sitter på moped, eller att kvinnan gör det. Jag gissar att de flesta gör den första tolkningen, även utan att läsa artikeln, och…
Människan är väldigt känslig för brytning, alltså att höra ljudavvikelser i andras tal. Det kan räcka med att höra någon säga ”hej” över telefon för att vi ska förstå att talaren inte är uppvuxen i samma land som oss själva – och då kan våra fördomar vakna. Något vi är sämre på är att identifiera…
Förra veckan fick jag en till kusin (min familj är kaniner), och det innebär att min morbror än en gång blivit pappa och att hans fru blivit mamma. Sannolikt kommer något av de orden också bli det första ord som barnet lär sig, men varför är det så? Visst brukar små barn hänga mycket med…
Det här är en fråga jag fått några gånger, men nyligen kom den för första gången i ett mejl så nu känns det ”officiellt”. Läsaren Göran skriver och frågar varför man ibland säger ”jag skall prata med han” när det heter ”jag ska prata med honom”. Jag har skrivit om hen förr, men irritationen kring…
Språk används för att kommunicera, och så länge man kan göra sig förstådd så är resten liksom underordnat. Att stava medicin som medecin kommer visserligen att enervera somliga läsare, men budskapet går ändå fram. Annat är det om man råkar slinta med pennan och stava det som tiramisu. Fast det är klart, för somliga åkommor…